En sagovärld

Under tiden som jag har varit borta från bloggen har jag jobbat och rest.

En av resorna, i september 2014, gick till Nordirland. I två dagar utforskade jag en bit  av det nordöstra hörnet av denna fantastiska och magiska ö.

Från Bangor i norr till Greencastle i söder. Genom dalar och över havsvikar åkte vi. Kors och tvärs genom County Down.

Jag kan förstå att de spelar in Game of Thrones här, även om de håller sig mest till County Antrim och de norra delarna, för landskapet är sagolikt och sätter sprätt på fantasin.

I Mountains of Mourne inspirerades C.S. Lewis till sin bokserie om Narnia, och jag inspirerades till att ta en himla massa bilder.

Här kommer ett urval. Jag har tyvärr glömt vad de flesta ställen heter - men om du läser detta och undrar över någon bild får du gärna lämna en kommentar så ska jag ta reda på mer.

Den dagliga kampen mot suget

Två veckor utan cola nu.

Det är inte lätt, men jag vet att det är värt det.

Varje dag får jag vara på min vakt för att inte "råka" köpa en cola eller ta ett glas på lunchstället, bara av ren vana.

Jag vet att jag kommer vilja dricka det igen... Ok, det var dåligt formulerat. Jag vill dricka cola ungefär varje vaken minut. Men en dag kanske, kanske, jag kommer kunna ta ett glas bara för att det är gott utan att hamna i behovet igen.

Hamnade på akuten häromdagen. Inte på grund av colan - eller, vad vet jag - men på grund av att min galla bråkade med mig.

Fantomsmärtor, sa jag.

Nej, riktiga smärtor, sa läkaren. Trots att jag saknar gallblåsa (och den 3 centimeter stora sten som kilat fast sig i gallgången. Fast, den saknar jag ju knappast...) har jag fortfarande gallproduktion och kan därför få nya besvär.

Jo, tack... jag märkte det...

Nåväl. Ingen fara på taket denna gång. Men under de knappt två timmar jag fick sitta i väntrummet fick jag sitta och trängas med varuautomaterna. Och, gissa vad de hade där...

Jomen, visst. Men nej, jag köpte ingen. Var tillräckligt distraherad av mitt potentiella dödliga tillstånd för att låta bli. Tack för det, Vårdguiden och Vårdcentralen. 

Så, den dagliga kampen mot suget går vidare.

En dag kommer jag tycka att det är värt det. Men den dagen är inte idag.